Kan ni fatta..vi sov till halv 9. Urtrötta resenärer och nu var den värsta delen på våran resa gjord. Inga häftiga pass skulle passeras mer. Kanske en o annan motorväg..men annars. Ja Tibbe han loovade att nu kommer vägarna att vara körvänliga.

Vi steg upp o för första gången på resan fick jag ägg till frukost. Är en äggfantast utan dess like. Förr åt jag bara ägg när jag sov på hotell. Men numer äter jag massor med ägg även hemma. Gissa om jag saknat detta. Jag var urnöjd.

Nu skulle vi hitta ut från detta konstiga , men vackra ställe. Vi packade hojjarna o drog iväg .  

Vi körde från hotellet o det var inte det enklaste att hitta ut till storvägen. Det blev en hel del kryssande innan vi hittade rätt. Vi körde uppåt. högre o högre. En fantastisk vy över det samhället vi sovit i låg nedanför oss.

Vilken fantastisk värld vi lever i. Bara ut o res o upplev. Vi körde utmed bergskanten. Högt uppe men det verkade som att min värsta höjdrädsla hade gett med sig för det kändes alldeles ok att susa fram i kruvorna trots stupen. Målet idag skulle bli ....nånstans. Inget var planerat alls. 

Vi körde ganska högt uppe på bergskanten och vägen var för tillfället enfiligt. En  snickare eller nåt sånt körde förbi oss i hög fart. Ja man slutar aldrig förvånas över dessa fartdårar.    

Vi kom ner i dalen och det var riktigt vacker. När vi kört några mil i väldigt kuperad terräng kom vi fram till en liten by. Utanför husen var det utsmyckat med band o allehanda grejjer. Såg ut som att de hade firat ngt. När vi körde ut ur byn så passerade vi en kyrkogård. Helt otroligt vilken ordning de hade. Var tvungen att stanna o föreviga det..jättefint.

Vi körde nu på kurviga smala, men asfalterade vägar. Vi passerade några vägarbeten och kom fram till ett sagolandskap innehållade gullregnsbuskar, eller rättare sagt träd. De lyste upp med sina fina gula nyanser och det kändes som en riktig sagovärld. Väntade mej att trollgubbar skulle komma fram. Men tyvärr var nog det enda trollet...jag själv.

Vi fortsatte och började rulla nedför..Nu hamnade vi i serpentiner igen..Förmodligen ett pass för att snart komma nerpå flackland..Maggen började kurra..serpentinerna var skithäftiga så kameran åkte fram så jag kunde fota Tibbe..När jag kom in i kurvan så var jag tvungen att sätta telefonen i munnen..knäppa jag..suck.

Helt plötsligt kom vi till en kurva med ett vattenfall.. Det bara skrek..FOTA MEJ..varvid vi stannade bortanför i en hiskelig nedförsbacke..Vi fick använda stenar för att få hojjarna att inte välta när vi parkerade. Sen tog vi kaffet o lite kakor så vi kunde fika..jo rätt..mitt i en kurva.. Ni kan ju aldrig ana vad jag gjorde..;)

När vi suttit o njutit ett tag stannade två hojjar invid oss. Det var två par från Polen..Men det som var roligt var att en av kilarna prtade norska. Han berättade att han hade en restaurang i Oslo eller Trondheim..Han var från polen

eller "vad det nu var"..Världen är liten..När de fortsatte så gjorde vi åxå det. Vi kom ner i en fin dal o nu var det dags att tanka. Det blev fika till oss alla..Ja jag menar en glass till oss...Nu var det sådär äckligt varmt igen.Vi skulle nu hitta nånstans att äta lunch o sen fortsätta in i schweitz. 

Nu körde vi nere i en dal o vägen kändes väldigt rak..Vi körde o körde o sen fick jag vändsignalen. Tibbe hade sett en restauran en km tillbaka..Ja o jag som bara hänger på ..ja jag kör ju efter honom..Vi kommer till ett ställe där det står flera långtardare. parkerar och håller på att försmäkta..Varmt o fuktigt..

Det blev en pasta för mej o samma för Tibbe. När det är så varmt så har man int ee så stora matbehov..Ngt enkelt räcker..Vi satt kvar ganska länge o njöt av skuggan. När vi sen hoppa upp på hojjarna o körde vidare så upptäckte Tibbe att jag tappat halvlyset. Så vi körde in i ett samhälle o stannade till vid en mack. En kille kom ut o skruvade lös lampan..hämtade en ny..och satte dit den..Jag gjorde inget annat än betalade..Viken service.

Nu var vi nära gränsen och när vi väl var där så stod en karl där o vinkade oss förbi. De var inte alls intresserade av oss. Kanske tur det.   

Nu hade vi bytt land och färdades högre o högre. Samhället vi körde igenom låg på en kulle, ett berg, ett fjäll, ett JÄTTESTORT berg..som vi skulle över för att sedan komma ner i en fin tjusig dal med grönt vatten. Vi stannade där o tog igen oss en stund.

Tibbe försäkrade mej att det inte skulle bli mer stup.. Måste nu erkänna att jag nog slutat lita på honom..Iaf när det gäller branta hårnålskurvor. Men det var ju bara att gilla läget.. Jag kan ju inte bosätta mej i schweiz..eller kan jag??

Nu skulle vi bara över Berninapasset. För Tibbe hade ju kommit på att vi måste se St Moritz.. Ja jag gillar ju slalom så det måste vi se.

För mej är Bernina ett opelmärke så jag kände mej rätt trygg..och det skulle inte vara brant alls.

Efter lite fotning så fortsatte vi. Nu var Tibbe urless på att jag skulle köra bakom så jag fick köra först. Vi körde över ngt fjälliknande o framför mej tornade stora bergsmassiv fram. Hmm var de dessa som var Bernina? Ja då mina vänner så skulle inte Tibbe överleva så länge till. Vi körde högre o högre upp.. Vägen var nylagd o relativt bred. Stupen var avgrundsdjupa o jag kände av min höjdrädsla, som jag inte gjort på länge.. Illamående blev starkare o starkare. Kände att synfältet snävade ihop sig. Det kändes inte bra.. Dessutom började vi köra uppåt i hårnålskurvor..och jag såg vad som väntade. Efter en kurva kom vi fram till en grusparkering och jag kände att jag var tvungen att stanna. 

Av ngn anledning hade de hägnat in gräset men vi hoppade över o klättrade upp på en höjd för att dricka lite kaffe.

 N'ä jag slog inte honom för han försäkrade mej om att  vi strax var uppe. 

När vi fikat färdigt så hörde vi skällor komma mot oss. Vi började gå ner igen och precis när vi hoppat över avgränsningarna så kom ett gäng kossor med en ko"fåra"herde..ja ni vet vad jag menar. Kanske tur att vi var på rätt sida..

Nu var det bara några hårnålar kvar sen skulle ett plattlandskap breda ut sig framför mej. Vägen gick i mjuka kurvor över toppen. Snön låg kvar o det kändes ganska skönt men jag var tvungen att ta på mej handskarna. 

Vi körde över platån och började rulla neråt. Absolut inte så brant spm uppför men i en rätt skön lutning. Ett gammalt tåg kom stånkande och jag hurvades när jag visste vad den skulle nedför. 

När jag tittade bakåt i backspegeln såg jag ett ismassiv..skithäftigt.. Men det gick inte att stanna. 

Väl nere i dalen    var det inte långt till St moritz.

Onekligen en riktigt trevlig stad..eller samhälle. Vi var rätt trötta så Tibbe frågade en av lokalbefolkningen om ett ställe att sova på. 

Han hänvisade till ett hotell o sen även till vandrarhemmet.. Vi stannade till vid hotellet men det skulle kosta 210 Euro..så det blev inte hotell..Vandrarhemmet tog 27 Euro..så valet var enkelt.. Vi fick ett 4bäddsrum o hade sån tur så vi var ensamma. Vi åt o gick sen o la oss. Under natten regnade det.