Alla inlägg den 1 maj 2013

Av Anki R - 1 maj 2013 20:48

Efter en natt med nästan ingen sömn är det alltid lika spännande att starta morgonen. Kokade kaffe och kokade ägg. Bra med mycket protein när man inte är som vissa andra (ingen nämnd) som kan äta vid varje stopp..;)

Såg fram emot dagen äventyr. Majrundan.

Denna runda har pågått i..tja 20 år uppe i norr. Man utgår från Piteå och kör fyrkantenområdet. Det är även Luleå- Boden -Älvsbyn och avslutas i Piteå med paltmåltid.

Jag har under många år, när jag var hojlös, stått o räknat o längtat efter att få vara med. Min första majrunda gjorde jag för 5 år sen och jag har inte ångrat mej att jag började.

Jag höll mej inloggad på fejjan för att se ifall det hände något. Vädret var väl inte på topp men det var uppehåll. Kl 9 gick jag ut o började baxa fram Pärlan.

Jag är en envis brud som inte ger mej i första taget. Fram ska den! trots all sank-gräsmatta o lera. Som alla vet, i min närhet, är min Pärla även min ögonsten.  Byter inte på ett tag nu.

Klädde på mej o drog iväg. Känslan att själv kunna köra iväg är bland det bästa jag vet. Inga måsten att ha med sig ngn. Att dra dit man vill, obeskrivlig.

Väl framme vid bron, Hedenbron, fanns det redan en hel del väntande vänner.

Det var nämligen så att denna tur från Boden initierades av en man som hette Jan-Anders Olander. Man körde från Hedenbron i Boden till Ersnärs via småvägar. Sedan joinade man Pitegänget i Ersnäs. Han dog för ett antal år sedan och sedan dess har denna tur gått till minne för honom. Fint tycker jag och naturligtvis åker vi.

Kl är halv tio och som en samling höns, rusar vi till hojjarna o tar på oss hjälmarna, startar upp ekipagen o det finns en förväntan i luften. Startsignal..Hjärslagen ökar..nuu är vi på väg. Samma förväntan att få se hur många vi blir. 


Jag hamnar relativt långt fram. Den ringlande ormen av hojjar är det jag ser framme vid horisonten. Den förespråkar något nytt. Vad kommer i sommar? Vilka äventyr ska vi få vara med om? Framtiden kör framför mej och den känslan är väldigt speciell. Naturligtvis kommer tankarna på septemberrundan till mej, ödesperson som jag är..Lite som " ja det går fort o snart är säsongen slut.  Men hallå SKÄRP DEJ..Den börjar ju NUUU..NJUUUT!!

Halva vägen är nylagd o helt underbar. Den resterande halvan är väl mindre underbar med tjälskott o gruslagningar. Men jag har en känsla av att vi alla njuter. Ja sen är det ju detta med vädret. Helt plötsligt ser jag nga vita saker flyga mot mej. SNÖ...NU..SUCK.. Jaja..vi kör vidare i ett gorail (som man säger om en tillfällig nederbörd i april).

Sen blir detta snöfall till regnblandat o ca 2 grader (säger min hoj varnande).


Framme vid Ersnärs blir jag bjuden på kaffe av min goda vän Sigge. Ja inget sitter ju bättre i denna "värme"!. 

Har ju även i år kommit på att jag har handtagsvärmare, slog jag på efter halva vägen. ( Förra hösten körde jag 20 mil o frös innan jag kom på att jag hade dessa. Man lär sig)

Vi behövde inte vänta så länge så kom Pitegänget. Vi hakade på i snöregnet o körde mot Luleå. Väl framme fanns det redan en hel del som väntade. Det kändes som att vi var "hur många som helst". Hojåkare ÖVERALLT. Men vi vet ju alla att det är ett speciellt, BRA folk.

5 min kvar till avgång, en hoj som körde med plakat.. Kul grej o som vanligt hönsen samlades. Vi skötte oss nog bra, tror jag. Luleå var knökfull av folk. De stod o kollade in oss efter stadens gator. Bra om man inte får motorstopp nu..Lite lågt då..Pju det gick vägen. Jag verkar ha lärt mej att växla. skööönt.

Vi fortsatte mot Boden. Efter hela vägen, som är ca 3,5 mil, står det folk o vinkar. Nu hör det till saken att man dricker kaffe o vatten, det är kallt..Ja vad drabbas vi av lite till mans/kvinns...nödig. Hem eller inte hem...det är frågan. Jag åkte hem en sväng, för att dränera tankarna. Det roliga var att när jag åkte ner till järnvägsstationen, som är uppsamlingsplatsen, så hakade jag på den sista hojjen..(för tillfället. För det kom fler senare) Fräck som jag är , stannade jag till o snackade jag med grabbarna vid en av de stängda infarterna..Jaaa mer berättar jag inte, förutom att jag inte hamnade sist..Tack förresten..;)

Under alla stoppen går man runt o surrar med likasinnade. Det som är skönt med hojåkare är att man är sin hoj. Man pratar sällan om jobb o familj. Det är allt kring hojjen o färden. Så det spelar ingen roll vem du är, för du är alltid välkommen.

Ja så måste jag ju kommentera detta med solen. Den var ju i Boden. Dessutom går Bodensarna "nästan" man ur huse. För att se på hojkortegen. Eloge till dem.

Vidare från Boden går färden via en härlig kurvig väg genom skogen till Älvsbyn. Men jag måste erkänna att jag frös, trots handtagsvärmarna. Det blåste kallt. Sen var det massor med långsamåkande partier, som  inte blir så roliga i längden. Men är man många så kan det bli så.

Älvsbyns centum blir fullt när vi kommer. Och gatan som vi embarkerar ligger i en gryta, så ni kan tänka er ljudet so m blir när alla kör in. Dessa HD åkares oljud..;)

Ja, min majrunda tog slut här. Jag frös massor. Det blev en grekisk sallad innan vi vände hemåt. Vi tog samma väg tillbaka men nu i en ngt högre fart. Kurvorna blir så härliga att åka igenom. Vi stannade till vid en vacker sjö, drack lite kaffe. Men det blåste kallt så vi fortsatte hemåt.

Väl hemma ställde jag mej i duschen VARMT, en lång stund. Sen somnade jag i soffan. 

Sammantaget kan jag väl säga att jag fått tillfälle att träffa massor med härligt mc folk. Fått sitta på Pärlan o må gott. Jag lär nog sussa gott nu...mer kommer framöver

Skapa flashcards