Tänk vad ett par öronproppar kan göra mycket när man behöver sova. Jag låg i soffan o jag sov säkert bland de bättre. Jag vet att jag har en tendens att snarka när jag är riktigt trött. Det hade jag gjort. Nåja de andra var inte alltför elaka på mej, som tur är. Frukost intogs och strax efter 9 var vi på rull mot etapp Leknes. (Läknäss säger norrmännen). Tanken med Harstad var Adolfkanonen. En stor kanon som Hitler lät sätta upp för han ville skydda den delen av Norge. Den är tydligen inte använd för det syftet men den är provad. Till Harstads förtret för det hade tydligen kostat. Massor med rutor hade gått sönder i stan. Men när vi kom upp dit så var det inte ngn visning förrän om ca 1,5 timme.

Vi bestämde att vi skulle åka iväg istället. Vi passade dock på att stanna till på en parkering invid en gammal kyrka. Detta för att ta en gruppbild. Undertiden som kameran riggades så passade jag på att gå in på kyrkogården. Vad jag kunde förstå så är de en av de äldsta kyrkorna i den delen av Norge. Den ligger alldeles vid fjoden. Väldigt vackert till. Efter gruppbilden började vår resa för dagen.

Mellan Harstad o första färjan mellan Revsnes och Flesnes (Hinnöya) var vägen ganska smal o kurvig. Den första biten hade vi ett evigt sjå att köra om dessa husbilar.Ju längre söderut (västerut) vi rullade. Desto vackrare blev vyerna. Vi stannade till vid en nybyggd bro (som gick ver till en liten tätbebyggd ö), där stod en hyrbil innehållande en familj från de södra delarna av sverige. De hade kört runt i några dagar o skulle flyga hem senare under dagen. Ja så kan man åxå göra.

När vi körde efter de slingriga vägarna tätt intill bergen så slås man av att granarna växer nästan rakt upp efter bergssidan. Undrar hur de lyckas sitta kvar. Tätt tätt, nästan lite trollskt. Det är åxå väldigt grönt o frodigt överallt med både älggräs o rallarrosor som blommar förfullt. Jordgubbsodlingar liggeri backen ner mot fjorden.

Första färjan går rätt fort. Det är nog en av de kortaste övergångarna. Vårt nästa mål blev Sortland där vi passade på att äta lunch. Innan man kommer in i stan passerar man över en ganska hög bro. Broarna överlag, som vi passerade, hade en brant form. Rätt tjusiga. Man kom upp o såg långt.

Lunchen intogs på en pizzeria. Vi var ju inte sååå sugna på just den sortens mat o hade tur att det serverades annat Det blev pasta för mej o en till. Killarna tog kött. Inte så blodigt dyrt ca 90kr för mej.  I Sortland (Westerålen) var det enda gången vi såg en polisbil. Ambulanser såg man varje dag men just polis verkar vara en sparsam sort ute på öarna. Mellan Sortland o Melbu är naturen ganska platt jämfört med de andra öarna. Vägarna är något bredare. Mao inte lika rolig att köra.

Färjan mellan Melbu och Fiskeböl går igenom vacker natur. Och när man kommer upp på ön (austvågöya) så kör man in i en fantasivärld. Det är så otroligt vackert o känns som en overklig värld. Höga berg som omgärdar fjordar. Tyvärr var det så svårt att stanna så för min del blev det en bild när jag körde in på en grusväg. De andra hade fått fnatt o dragit iväg på race mot Svolver. Jag körde i maklig fart o bara njöööt av allt vackert att se.

Framme i Svolver stod de andra fint uppställda o väntade på tanten. Här tankades det o sen fick killarna fnatt o började tvätta hojjarna o då var jag inte sen att hänga på. Nåja det blev bara fronten. Rätt stor kyrkogård fanns i fronten. Man hade ingen större hjälp av att försöka se genom rutan. 

Ju närmare Leknes vi kom desto plattare blev det. O molnen började hopa sig. Som tur var hade de andra bokat en stuga när vi var i Melbu så vi skulle försöka hitta dit, Det var en aning svårt. För att finna vägen fick de gå in på turistinfon o fråga. Våran stuga visade sig ligga ovanför Leknes så det var bara att köra tillbaka (fast en annan  väg).

Vi var nog lite trötta o modlösa när vi satt upp på hojjarna igen. Vägen vi körde var skittråkig från början men ju längre ut vi kom desto vackrare blev den. Vägen smalnade av o var skönt kurvig. Som tack för uthålligheten fick vi se en camp som låg otroligt vackert o stugan var gudomlig.. Man hade nog säkert kunnat sova 10 pers där o vi var 5. Stort o rymligt och alldeles vid vattnet. En altan som var byggd över vattenlinjen. Vi åt o drack gott o sen blev inte kvällen senare än vanligt. (förutom för vissa)!!!