Morgonen var klar, solen sken o luften var hög o varm. När man tittade norrut såg man fjällen med snöfläckar.

Det var full verksamhet på campen. Flertalet var på väg ut o fiska o vandra. Kändes väldigt spännande att packa hojjen för nu skulle vi iväg. Ju närmare gränsen vi kom desto vackrare o storslagnare blev naturen. Bergen blev högre o toppigare. Man kände sig som en lilleputt när man kom körande i dalarna. Gränsen passerade vi utan större mankemang o fortsatte uppåt passet. Junkedal är otroligt vackert o brant på sina ställen. Fotostopp högst upp o samtidigt stannade en röd saab dr. Ett svenskt par stannade o mannen hjälpte oss att ta gruppfoton. Vyn ner i dalen var mäktig. Vi faschinerades alla av det oceangröna vattnet som finns i Norge. Måste ha med botten att göra. För var man än kör så finns det vita stenar i massor.

E6an är riktigt vacker opp till Bognes. (Färjan till Lofotenöarna.) 

Vi stannade till vid Rognan. Solen strålade o visade upp landet från sin absolut bästa sida. Den röda saaben stannade till vid oss o mannen som fotat oss tidigare kom fram till oss o berättade att, han hade lagt kameran på biltaket när han skulle fota oss. Ja vad hände...jo han hade bara kört iväg från den där uppe. Vi tänkte ju inte på det så vi drog. De hade fått vända tillbaka o den hade legat kvar o hade klarat sig från skador..Vilken tur för att fota tillhör väl en semester i Norge.

Resan fortsatte o vi hade en plan att stanna o ta ut pengar i Fauske. Väl där så skulle vi tanka o medans vi stod där kom det flera hojåkare som åxå behövde påfyllning. Att hitta en bank var ju inte så svårt när man är utrustad med GPS. Ja inte jag men två av de andra i gänget hade varsin. Med pengar på fickan så kände vi oss ganska trygga med att vi i allafall skulle ta oss runt rutten. Det finns ju både campingar o färjor som kanske inte tar kort. Nu kan jag säga att alla förjor som vi åkte tog kort åxå.

I Fauske finns en vägskylt Sulitelma. Ni som har möjlghet, ta en tur dit. Det är vackert. Dessutom kan man tydligen köra dit på vintern med skoter, från svenska gränsen. Där finns en fantastisk isvägg som man bara måste se.

 Resan fortsatte mellan höga berg o djupa dalar som. Vackra fjordar o både långa o korta tunnlar. För mej som aldrig kört hoj i en tunnel blev det en första obehaglig upplevelse att köra in i en tunnel. Kändes som att mörkret kom väldigt nära mej. Man såg bara lysen framför sig. Den fösta dagen tyckte jag att tunnlarna var jobbiga. Men man vänjer sig. Inne i de långa tunnlarna känns det riktigt fuktigt i ibland kallt. Vissa gånger när man kom ut så var visir o speglar helt igenimmade. Men vilka byggnadsverk. Den längsta tunneln vi åkte igenom var runt 7 km lång ( kan ha varit ngn längre men det är vad jag kommer ihåg).

Vi stannade o intog lunch inne i en dal med berg runt oss o vatten nedanför. Livet kändes heelt underbart när vi satt där i solen o njööt. Flertaler hojjar o husbilar passerade.

 Det vi kunde konstatera var att det var väldigt många husbilar som kajkade runt under resan. Förmodlign är det enklare att färdas så på dessa smala kurviga vägar som Norge har.

Sista biten innan färjan så var det väldigt vackert. Jag upplevde att vi befann oss väldigt högt uppe och blev lite förvånad att jag med min höjdrädsla klarade av detta så bra. Jag bara njöt.

Första färjan skulle bli spännande att äntra. Som jag då är, hade ju redan funderat ut allt elände som kan hända..

Var det halt att köra på metallen? Nej inte alls.

Hur visste man var man skulle parkera? De som dirigerar trafiken visar exak hur man ska stå.

Tänk om hojjen välter? Nej det gör den inte. Man pular in en växel så står den lydigt där. Och där man måste förankra hojen, där finns spännband att låna.

Men om man inte kommer med? Oftast gör man det för hojjen tar inte så stor plats o de vill fylla fäjan. Så med kom vi alltid.

Resan över till  Lödingen tog ca en timme o var jättehärlig. Man är lite trött efter alla mil o kurvor, så färjan är ett ypperligt tillfälle att powernappa

Vi hade Harstad som mål men om vi hittade en camp utanför så gjorde det inget. Nu hittade vi ingen förutom ett hotell som var svindyrt. Så vi hamnade inne i Harstad på deras camp. En 4 stuga med soffa så det var inget större problem att sova skönt. Vi hade en stuga ganska högt uppe så utsikten var underbart vacker över berg o fjord.

 Vi körde in till centrum o åt på Peppes. Där hade de även nät om vi kunde surfa på. Så fejjan fick sig en duvning. Maten var dyyyr. Pizza för runt 200 kr. Min lasagne kostade 170kr..Svettigt värre. Innan vi åkte tillbaka till stugan så köpte vi frukost. Sen blev det en trevlig kväll med mycket snack o skratt. Jag sov som prinsessan på ärten. Soffan med två madrasser.