Idag skulle jag äntligen få se Linafallet som flertalet i min vänkrets berättat om.

Stod i källaren o letade ngt att ta på mej när jag hörde en hoj komma in på gården. Innan jag hunnit komma upp hade min reskamrat kommit in i hallen. Tyckte nästan synd om honom eftersom jag inte hade hunnit klä på mej. MEn vad tusan...bikini är väl ok eller?

Med packningen packad, likasom jag, började fäden mot Smedsbykorset. Vädret kändes fantastiskt. I smedsbyn stod redan Stefan, Anders o Carina. Amders Ö joinade oss åxå

Vi blev 5 cyklar som åkte iväg. Första stoppet blev Räktforsen. Här intogs kaffe o det man kände för.

När jag var barn så brukade jag o mina föräldrar åka runt o titta på olika ställen. Räktforsen stannade vi på för att dränera tankarna. Inne i skogen hade (förmodligen) kommunen ställt ett utedass. Var nu tvungen att kolla om det stod kvar travade över vägen o in i skogen. DEN STÅR KVAR...Efter alla dessa år. Men någon hade tagit dörren. Jaja det hade växt upp en massa sly så man kunde sitta o njuta utan att bli uttittad.

Vi fortsatte vidare uppåt. Jag måste erkänna att E10an kändes dryyyg. Man åker upp till Landsjärv o in mot Ängesån.

Framme vi den vägen viftade Stefan att jag skulle köra först. Å jag blir som 16 igen...Jag o grus.Jag erkänner, jag blir både busig o känner en sån myyysfaktor när gruset sprutar så pälsen står. Får ett glädjerus som jag inte kan förklara. Antagligen skräckblandad förtjusning när man susar på i hundra + En härlig känsla. O vilken natur o vilka dofter Jag baara njuuter. Precis innan bron i Ängesån så tar man vänster, det är skyltat. När vi körde in på en vägen tänkte jag..- oj detta blir spännande. Men den var åxå  heeelt ok. Den är 13 km och rätt ondulerad (upp o ner o hit o dit) men man kan hålla en bra fart. Dammar inte så myket, säger hon som låg först.

Parkeringen på Lina ligger ganska högt uppe o solen stekte på en hel del. Först satt vi uppe o fikade o pratade. Tog lite bilder o checkade in...(Anders gjorde det)

Sen gick vi ner för alla 87 trappstegen till fallet. Fantasiskt fin natur. Linaälven möter Ängesån. Finns en pir ut i fallet o även en laxtrappa. Tydligen kan man sova över i stugorna på andra sidan (vägen från Hakkashållet)

Vi satt nere ett tag o myste i solen. Fläktade skönt så myggen höll sig på avstånd.

På väg hem så fick jag agera renförsare. De har ju en tendens att komma upp på vägarna när dt är varmt o insekterna är galna. Såg flera kalvar åxå. Så nu titulerar jag mej refösare. De vill ju inte springa ut i skogen igen.

Vi passerade Sanningslandet o snacka om vackert ställe. Undrar om folket där är sanningsenliga? Fler borde nog passera o lära sig ngt om sanningen.

Pit stop i Lansjärv. De flesta fick tanka. Min drar så lite så jag tankade inte alls. Den står på 39 mil men reserven har inte ens gått in så jag ska testa hur långt det räcker.

Maten intogs i Polcirkeln. Skönt att sitta ute. Å på tal om att sitta. Jag hade så ont i HEEELA sittdelen, trots min goda stoppning. Måste nog hitta ngt mjukare att sitta på. För större röv vill jag ju inte ha!!!  Hemresan gick på den tråkiga E10an o det var en hel del trafik.

Jag o Janne vek av i Morjärv o åkte hem via Niemisel. Klart roligare väg. Väl hemma kastade jag av mej kläderna o svidade om för ett kort pass på jobbet Otroligt nöjd med resan o sällskapet. Tur det är mycket kvar av sommaren än.